Birger Svantesson efterlyser i en debattartikel i dagens Länstidning en idémässig diskussion om Maren och gärna då en sådan med kulturella förtecken.
I artikeln har Svantesson recensera debatten och har ett långt resonemang som utmynnar i att Södertälje är en mångkulturell stad med stora förutsättningar för många intressanta möten och aktiviteter. Skapa tydliga och konkreta idéer för hur olika grupper i samhället ska kunna mötas i kulturella utbyten. Hur detta ska gå till eller några förslag lämnas inte i artikeln.
Personligen kan jag tycka att en brist genom åren varit att debatten inte varit tillräckligt konkret. När den nu konkretiseras genom kommunens förslag och många andra förslag som bryts mot varandra så ökar intresset från allmänheten att engagera sig. Vad är bäst? Konkret debatt med många deltagare? Eller ideologisk debatt med få deltagare?
Birger Svantesson är ordförande i socialdemokratiska kulturföreningen i Södertälje.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vad sägs om att använda metoder som konkretiserar de ideologiska samtalen?
Många gånger när man tar fram s k "konkreta" förslag (i detta fall av markarbeten, byggnader, utsmyckning m m) så är det lätt gjort att man samtidigt döljer de bakomliggande antaganden man har gjort.
I Marenfrågan sveper sig många med uttryck av typen "utveckla staden", "locka människor" eller "skapa en oas" utan att man egentligen kan koppla de konkreta förslagen till dessa effekter.
Jag rekommenderar varmt en artikel i SvD av Lars Marcus (forskare vid Arkitekturskolan KTH) med titeln "Stadsbyggandets svåra kunskapsglapp" (Kulturdelen / Kommentar -sök under svd.se/kommentarer).
Han skriver "Ett stort problem med stadsbyggande är att det på pappret verkar så enkelt. Önskar man service, grönska och kommunikationer bygger man helt enkelt ett köpcentrum, anlägger en park och ansluter stadsdelen till kollektivtrafiknätet. Det är dock svårare än så."
Sen lyfter fram skillnaden mellan en "rumsliga" aspekt av en stad och en "social sida" som har med människors leverne.
"Sambandet mellan den byggda staden och den levda staden är dock ett långt ifrån kartlagt kunskapsområde" skriver han.
Han påtalar trovärdigt att vi har sett experiment med utveckling av den rumsliga aspekten av staden i 25 år men att det eftertraktade stadslivsmyllret har uteblivit.
Jag håller fullständigt med honom!
Om vi pratar om miljardinvesteringar så måste väl våra ansträngningar basera sig på kunskap och inte på slentrianmässiga tolkningar av orsak och verkan (som i detta fall, vi bygger eller vi bevarar och det blir folkliv).
Det problem som Lars Marcus belyser går kanske djupare än vad han beskriver. Som arkitekter och stadsplanerare så har vi en tendens att ta för självklart att det verkligen finns ett samband mellan den rumsliga sidan och den sociala sidan. Mer specifikt, vi utgår från att vi genom utformandet av den rumsliga sidan kan ha en direkt påverkan av den sociala sidan.
Själv ställer jag mig tveksam till om sambandet mellan det fysiska rummet och den sociala sfären verkligen fungerar på det sättet, i alla fall i den utsträckning som vi tror att det gör. Kanske den sociala sidans påverkan på den rumsliga sidan är avsevärt starkare än tvärtom? Det är inte svårt att hitta identiska rumsliga miljöer som har diametralt motsatta sociala strukturer. Det är, likartat, inte särskilt svårt att hitta exempel på hur fungerande rumsliga miljöer har slutat att fungera på grund av sociala förändringar. Vi har, som Lars Marcus noterar, bra mycket svårare att hitta exempel på hur rumsliga miljöer effektivt har förändrat sociala strukturer.
Att så är fallet betyder givetvis inte att vi ska sluta att studera de här sambanden. Jag tror dock att vi, i planerandet av våra städer, måste fokusera mer på sociala och ekonomiska strukturer utöver den rent rumsliga planeringen. I den aktuella Marendebatten skulle det t.ex. vara viktigare att diskutera ägarstrukturen på de lokaler som har föreslagits än hur många procent av vattenytan som kommer att försvinna.
Erik, jag håller med dig.
Har du tips på fler forskare och/eller praktikfall som kan ge oss alla vägledning när vi letar efter just de parametrar som kanske är viktigast att hålla koll på när man vill förstå fenomen och mekanismer?
Skicka en kommentar