Bengt Gustaf Sjödahl skriver i dagens Länstidningen sin andra debattartikel om ett friluftsbad i Marenområdet. I den förra artikeln hade han efter kontakt med Stockholm Vatten kommit fram till att ett friluftsbad på Lotsudden inte borde vara en omöjlighet.
I den nu aktuella artikeln resonerar Sjödahl om kostnaderna för att anlägga ett bad och framför allt kostnaderna för att rena vattnet i Maren. Hans slutsats är att det skulle vara genomförbart till i sammanhanget relativt små kostnader. Så långt är hans resonemang intressant och tänkvärt.
Sjödahl framför också tanken på att friluftsbad i Marenområdet till och med skulle kunna ersätta all annan utbyggnad eller utveckling av Marenområdet eftersom det skulle bli mycket billigare än de 50 miljarder han påstår att en utveckling av Marenområdet skulle kosta. Sjödahl skriver också att hugade investerare skulle få parkmark gratis. Här förefaller det som om han blandat ihop korten en hel del del.
Det har aldrig varit på tal att någon investerare skulle få parkmark gratis. Tvärtom. Investerare kommer att få betala för mark och byggrätterna. De intäkterna ska kommunen använda för att finansiera bygge av vägar, broar mm i området. Och investerare kommer inte att investera ens i närheten av 50 miljarder, knappast ens en tiondel av det beloppet.
lördag 30 juni 2007
Stockholm siktar på 8 nya bad
Enligt Svenska Dagbladet undersöker Miljöförvaltningen i Stockholm möjligheterna att öppna upp till åtta stycken nya friluftsbad i Stockholms Stad. Flertalet ligger i eller mycket nära stadsbebyggelsen. Satsningarna i Stockholm är intressanta när det gäller att bedöma hur realistiskt ett friluftsbad invid Maren är.
Klicka här för att läs SvDs artikel.
Klicka här för att läs SvDs artikel.
fredag 29 juni 2007
Fullsatt och kritiskt
Igår kväll hölls de andra öppna informationsmötet om kommunens utvecklingsförslag för Marenområdet. Det var så gott som fullsatt i salen på Tom Tits Experiment, dvs 120 personer. Länstidningens nyhetsartikel idag refererar mötet på ett rättvisande sätt. Utöver det som nämns i artikeln kan följande vara värt att kommentera.
Marens vattenspegel kom att bli en av huvudfrågorna på mötet och där alla som yttrade sig krävde att vattenspegeln lämnas orörd. Personligen kan jag tycka att diskussionen blir något ensidig när allt fokus läggs på vad försvinner när man flyttar kajkanten västerut, och ingenting diskuteras om vad man få istället. På ett tidigare möte konstaterade en yngre dam frankt att "idag har vi 100% av Marens vattenspegel och använder den inte alls. Om vi tar en liten del och får allt det här [som finns i förslaget] så är väl det en himla bra avvägning." Jag misstänker att kritikerna inte håller med, men jag tycker ändå det är ett tänkvärt påstående.
En annan observation som en av mötesdeltagarna gjorde var frånvaron av ungdomar på mötet. Kjell Hasslert konstaterade också att det var få, om ens någon, med invandrarbakgrund i salen trots att 40% av befolkningen har en sådan bakgrund. På mötet var det överväldigande majoriteten av åhörarna över 50 år. Så gott som alla som yttrade sig visade sig vara Södertäljebor sedan decennier tillbaka, ofta i både andra och tredje generation. Det är förstås inget fel i det, vi är tacksamma för deras engagemang och tid, men frågan är vad andra delar av medborgarna tycker?
Från projektgruppens sida kommer vi nu lägga ned mer kraft på att försöka samla in synpunkter och önskemål även från dessa medborgare för att få en mer komplett bild.
Marens vattenspegel kom att bli en av huvudfrågorna på mötet och där alla som yttrade sig krävde att vattenspegeln lämnas orörd. Personligen kan jag tycka att diskussionen blir något ensidig när allt fokus läggs på vad försvinner när man flyttar kajkanten västerut, och ingenting diskuteras om vad man få istället. På ett tidigare möte konstaterade en yngre dam frankt att "idag har vi 100% av Marens vattenspegel och använder den inte alls. Om vi tar en liten del och får allt det här [som finns i förslaget] så är väl det en himla bra avvägning." Jag misstänker att kritikerna inte håller med, men jag tycker ändå det är ett tänkvärt påstående.
En annan observation som en av mötesdeltagarna gjorde var frånvaron av ungdomar på mötet. Kjell Hasslert konstaterade också att det var få, om ens någon, med invandrarbakgrund i salen trots att 40% av befolkningen har en sådan bakgrund. På mötet var det överväldigande majoriteten av åhörarna över 50 år. Så gott som alla som yttrade sig visade sig vara Södertäljebor sedan decennier tillbaka, ofta i både andra och tredje generation. Det är förstås inget fel i det, vi är tacksamma för deras engagemang och tid, men frågan är vad andra delar av medborgarna tycker?
Från projektgruppens sida kommer vi nu lägga ned mer kraft på att försöka samla in synpunkter och önskemål även från dessa medborgare för att få en mer komplett bild.
onsdag 27 juni 2007
Skrämskott om Heron City och Manhattan
Flera Marendebattörer försöker likställa butiks & biografhuset i kommunens Marenförslag med Heron City i Skärholmen, senast Mats Siljebrand (fp) i en debattartikel i dagens Länstidning. Det är en jämförelse som rimmar illa med vad som faktiskt föreslagits från kommunens sida.
Heron Citybyggnaden har t.ex. fyra gånger så stor golvyta som butiks & biografhuset. Då ryms dessutom en kolossal ljusgård i Heron City som "stjäl" yta. Varje våningsplan är uppskattningsvis dubbelt så högt som i Marenförslaget. I volym blir skillnaden dramatisk. Den större golvytan använder Heron City till 18 biografer, mot Marenförslagets 5 biografer. Heron City har 8 stormarknader med tusen kvadratmeter eller mer per styck mot Marenförslagets mer normala stadsbutiker om 100-200 kvadratmeter/styck.
En annan variant på samma tema är att likna de föreslagna husen på Slussholmen med Manhattan. Syftet är förstås att ge intryck av att det är mycket höga hus som föreslås. Manhattan är ju som bekant synonymt med skyskrapor med 40, 50 eller ännu fler våningar, dvs en typ av hus som knappt existerar ens i Norden. Förslaget för Maren är hus i varierande höjd från 4 till 6 våningar och ett (1) hus om 11 våningar, dvs en storlek på hus som är vanlig i Södertälje, inte minst i stadskärnan.
Heron Citybyggnaden har t.ex. fyra gånger så stor golvyta som butiks & biografhuset. Då ryms dessutom en kolossal ljusgård i Heron City som "stjäl" yta. Varje våningsplan är uppskattningsvis dubbelt så högt som i Marenförslaget. I volym blir skillnaden dramatisk. Den större golvytan använder Heron City till 18 biografer, mot Marenförslagets 5 biografer. Heron City har 8 stormarknader med tusen kvadratmeter eller mer per styck mot Marenförslagets mer normala stadsbutiker om 100-200 kvadratmeter/styck.
En annan variant på samma tema är att likna de föreslagna husen på Slussholmen med Manhattan. Syftet är förstås att ge intryck av att det är mycket höga hus som föreslås. Manhattan är ju som bekant synonymt med skyskrapor med 40, 50 eller ännu fler våningar, dvs en typ av hus som knappt existerar ens i Norden. Förslaget för Maren är hus i varierande höjd från 4 till 6 våningar och ett (1) hus om 11 våningar, dvs en storlek på hus som är vanlig i Södertälje, inte minst i stadskärnan.
Privatförslag i Södertälje Posten
Dagens utgåva av Södertälje Posten innehåller en artikel om Tomas Nilssons förslag till utveckling av stadskärnan. Utöver vad som redan rapporterats i Länstidningen framkommer att det är Peter Göransson som ritat förslagets skisser.
Not. Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar på nätet.
Not. Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar på nätet.
tisdag 26 juni 2007
Minnet av vinterdagar är långt borta
Debatten om utvecklingen av Marenområdet har verkligen tagit fart! Snart sagt varje dag finns en debattartikel eller insändare om Maren i Länstidningen.
Idag är det Annette Feldt som tar till orda. Hennes inlägg inleds med en beskrivning av ett sommarfagert Maren där man kan sola, fiska eller äta sin medhavda lunch i grönska på en parkbänk. Och visst har hon rätt att det ser ut så ibland, trevligt och idylliskt på alla vis. Så här års när värmen finns hos oss och sommargrönskan är som vackrast är det lätt att glömma att större delen av året ser det inte ut så. Det är blåsigt. Eller kallt. Eller mulet. Eller regnigt. Eller snöigt. Eller mörkt. Eller alltihopa på en gång. Då är det ingen som är sugen på att sitta på en bänk och äta lunch!
Jag vet att det är svårt att erkänna för många men faktum är ju att Maren är folktom de allra flesta dagarna på året. Ytterst få använder då området annat än att ta sig från A till B. Frågan är om det är ett rimligt sätt att utnyttja ett så stort område mitt i en stadskärna? Speciellt i en stad som behöver växa både vad gäller bostäder och butiker?
Annette Feldt kritiserar i sitt debattinlägg alla huvuddelar i kommunens förslag, men skiljer sig markant från mer dogmatiska nej-sägare genom att också konstatera att Marenområdet behöver rustas, att det behövs fler butiker, caféer och mötesplatser. Jag tolkar det som att hon förespråkar att utveckla i samma huvudinriktning som kommunens förslag fast allt i en mindre, krympt omfattning. Det är tänkvärt.
Samtidigt kräver alla utvecklingsförslag relativt omfattande investeringar i infrastruktur som normalt ingen vill betala, t.ex. p-platser, garage, parker, torg, broar, vägar. Bygger man färre butiker/bostäder blir det mindre intäkter som kan användas för att bekosta infrastruktur. Och i så fall måste skattemedel tillskjutas i stor omfattning. Det torde vara både politiskt och kommunalekonomiskt vanskligt. Samtidigt kräver både butiker och restauranger viss koncentration för att vara livskraftig.
Vi som jobbat i projektgruppen har för vår del kommit fram till att en exploatering ungefär i den omfattning som föreslås i kommunens förslag är nödvändig., finansiellt, för en sund livskraftig handel och inte minst för att möta efterfrågan.
På Marenbloggen har jag tidigare gjort flera inlägg som belyser varför Marenområdet behöver utvecklas. Klicka här för att lista alla sådana inlägg.
Idag är det Annette Feldt som tar till orda. Hennes inlägg inleds med en beskrivning av ett sommarfagert Maren där man kan sola, fiska eller äta sin medhavda lunch i grönska på en parkbänk. Och visst har hon rätt att det ser ut så ibland, trevligt och idylliskt på alla vis. Så här års när värmen finns hos oss och sommargrönskan är som vackrast är det lätt att glömma att större delen av året ser det inte ut så. Det är blåsigt. Eller kallt. Eller mulet. Eller regnigt. Eller snöigt. Eller mörkt. Eller alltihopa på en gång. Då är det ingen som är sugen på att sitta på en bänk och äta lunch!
Jag vet att det är svårt att erkänna för många men faktum är ju att Maren är folktom de allra flesta dagarna på året. Ytterst få använder då området annat än att ta sig från A till B. Frågan är om det är ett rimligt sätt att utnyttja ett så stort område mitt i en stadskärna? Speciellt i en stad som behöver växa både vad gäller bostäder och butiker?
Annette Feldt kritiserar i sitt debattinlägg alla huvuddelar i kommunens förslag, men skiljer sig markant från mer dogmatiska nej-sägare genom att också konstatera att Marenområdet behöver rustas, att det behövs fler butiker, caféer och mötesplatser. Jag tolkar det som att hon förespråkar att utveckla i samma huvudinriktning som kommunens förslag fast allt i en mindre, krympt omfattning. Det är tänkvärt.
Samtidigt kräver alla utvecklingsförslag relativt omfattande investeringar i infrastruktur som normalt ingen vill betala, t.ex. p-platser, garage, parker, torg, broar, vägar. Bygger man färre butiker/bostäder blir det mindre intäkter som kan användas för att bekosta infrastruktur. Och i så fall måste skattemedel tillskjutas i stor omfattning. Det torde vara både politiskt och kommunalekonomiskt vanskligt. Samtidigt kräver både butiker och restauranger viss koncentration för att vara livskraftig.
Vi som jobbat i projektgruppen har för vår del kommit fram till att en exploatering ungefär i den omfattning som föreslås i kommunens förslag är nödvändig., finansiellt, för en sund livskraftig handel och inte minst för att möta efterfrågan.
På Marenbloggen har jag tidigare gjort flera inlägg som belyser varför Marenområdet behöver utvecklas. Klicka här för att lista alla sådana inlägg.
Bevara allt som det är
Roger Hammarström förespråkar i en insändare i dagens Länstidning att man bevarar både Maren och Kusens backe i nuvarande form och förändrar så lite som möjligt. Enligt rubriken vill han bilda en "rädda och rör inte Marenförening".
Den befintliga gångbron vill han dock få bort för att få in båtar i Maren. Jag kan stillsamt tillägga att för 5-10 år sedan fanns ingen bro. Och inga båtar heller. Frågan är om det skulle bli annorlunda idag?
Den befintliga gångbron vill han dock få bort för att få in båtar i Maren. Jag kan stillsamt tillägga att för 5-10 år sedan fanns ingen bro. Och inga båtar heller. Frågan är om det skulle bli annorlunda idag?
Kommunen uppdaterar...
Södertälje Kommun har uppdaterat sin webbplats med mer och tydligare strukturerad ínformation om Marenförslaget. Informationen är tillgänglig via en "banner" (färgglad knapp) i högermarginalen på 1:a sidan.
Vill du själv länka till Mareninformationen finns en enkel direktadress:
www.sodertalje.se/maren
Vill du själv länka till Mareninformationen finns en enkel direktadress:
www.sodertalje.se/maren
måndag 25 juni 2007
Nya kartskisser
Södertälje Kommun har uppdaterat sin webbplats med nya kartskisser som tidigare inte publicerats. Skisserna illusterar disposition av flera våningsplan än bottenplanet. Skissen med bottenplanet, dvs i nivå med Marentorget, har ju alltid funnits med på webbplatsen och i tidningar. Alla kartskisserna har också en förklaring till de viktigaste momenten på varje skiss.Vis av erfarenheten påpekar jag gärna detta igen; Det du ser är skisser, och inte en färdig ritning. Precis som kommunstyrelsen tycker jag de är tillräckligt funktionella för att diskutera med alla Södertäljebor och inhämta synpunkter och förslag. Det sporrarförhoppningsvis tanken och kreativiteten.
Centrum förflyttas inte - det blir större
På debattplats i Länstidningen tar idag Magnus Lexell till orda i ett balanserat och läsvärt debattinlägg. Lexell är fd. kommunal tjänsteman och uppger sig ha deltagit i alla centrumutredningar de senaste 30 åren så han torde veta vad han skriver om.
På en punkt tror jag dock att Magnus Lexell inte är helt uppdaterad. Han uttrycker en oro för att de nya butikslokalerna vid Maren kan komma att negativt påverka affärslägena i centrums norra del, dvs i Luna och i Tellus. Det är förstås den typ av farhåga som aldrig riktigt går att besvara med stor säkerhet i förväg. Vi får s.a.s aldrig chansen att prova båda alternativen; att bygga och inte bygga.
Men jag vet efter ett antal informationsmöten med butiksinnehavare, fokusgrupper och möten med t.ex. centrumföreningen att tongångarna från dessa är mycket positiva inför den typ av utbyggnad som kommunens förslag skissar på. De verkar inte se några risker i den ökade konkurrensen. Tvärt om, leder fler butiker till större mängd med folk som rör sig i området, vilket generellt sett gynnar alla butiker. Det tillför också en ny dimension som får fler att stanna i Södertäljes stadskärna.
Södertälje har också för närvarande många handelsmän som vill starta butik i Södertälje eller som vill utöka sin butiksyta men som inte kan göra det p.g.a. brist på lokaler. Egentligen är det inte så konstigt. Det många glömmer bort är att köpkraften i regionen försätter att växa stadigt för varje år. Faktum är att köpkraftökningen de senaste 10 åren motsvarar ett helt nytt shoppingcentrum. Per år!
På en punkt tror jag dock att Magnus Lexell inte är helt uppdaterad. Han uttrycker en oro för att de nya butikslokalerna vid Maren kan komma att negativt påverka affärslägena i centrums norra del, dvs i Luna och i Tellus. Det är förstås den typ av farhåga som aldrig riktigt går att besvara med stor säkerhet i förväg. Vi får s.a.s aldrig chansen att prova båda alternativen; att bygga och inte bygga.
Men jag vet efter ett antal informationsmöten med butiksinnehavare, fokusgrupper och möten med t.ex. centrumföreningen att tongångarna från dessa är mycket positiva inför den typ av utbyggnad som kommunens förslag skissar på. De verkar inte se några risker i den ökade konkurrensen. Tvärt om, leder fler butiker till större mängd med folk som rör sig i området, vilket generellt sett gynnar alla butiker. Det tillför också en ny dimension som får fler att stanna i Södertäljes stadskärna.
Södertälje har också för närvarande många handelsmän som vill starta butik i Södertälje eller som vill utöka sin butiksyta men som inte kan göra det p.g.a. brist på lokaler. Egentligen är det inte så konstigt. Det många glömmer bort är att köpkraften i regionen försätter att växa stadigt för varje år. Faktum är att köpkraftökningen de senaste 10 åren motsvarar ett helt nytt shoppingcentrum. Per år!
Politiker, kändisar och anonyma signaturer
I dagens nummer av Länstidningen följer redaktionen upp nyheten från i torsdags där Tomas Nilsson presenterade sitt privata förslag till utvecklingen av Marenområdet.
Denna gång ligger fokus på intervjuer med ledande politiker, några kända Södertäljeprofiler och ett urval av kommentarer till förslaget från besökare på Länstidningens webbplats. Läs vidare på Länstidningen sidan 8 och sidan 9.
Precis som jag skrev i mitt första blogginlägg om Tomas Nilssons förslag så är det utmärkt att det kommer fram fler förslag på bordet eftersom ju det är själva syftet med medborgardialogen. Hitintills har ett antal hundra andra Södertäljebor också lämna förslag och synpunkter via medborgarenkäten som så småningom ska redovisas för kommunstyrelsen.
Denna gång ligger fokus på intervjuer med ledande politiker, några kända Södertäljeprofiler och ett urval av kommentarer till förslaget från besökare på Länstidningens webbplats. Läs vidare på Länstidningen sidan 8 och sidan 9.
Precis som jag skrev i mitt första blogginlägg om Tomas Nilssons förslag så är det utmärkt att det kommer fram fler förslag på bordet eftersom ju det är själva syftet med medborgardialogen. Hitintills har ett antal hundra andra Södertäljebor också lämna förslag och synpunkter via medborgarenkäten som så småningom ska redovisas för kommunstyrelsen.
torsdag 21 juni 2007
Förslag utöver det vanliga
I den pågående medborgardialogen strömmar idéer och mer eller mindre nya förslag in i en strid ström. De allra flesta rör enskilda detaljer i Marenområdet och kommunens förslag, några är mer generella och svepande.
Flitige debattören Tomas Nilsson tar i dagens Länstidning förslags- och idéproduktionen till en ny nivå genom att i privat regi lansera ett mer komplett förslag till områdets utveckling. Jag har inte analyserat hans förslag ännu, men att döma av LTs reportage innehåller det många idéer som Tomas tidigare lanserat i debattartiklar och som jag kommenterat tidigare här på Marenbloggen.
Säkerligen innehåller Tomas förslag många bra moment och uppslag som kommer utgöra input i framtagandet av ett kommande tredje förslag under hösten. För det är ju precis detta som medboragdialogen handlar om, att samla in synpunkter och förslag för att kunna gå vidare.
Länstidningen sidan 4 och Länstidningen sidan 5.
Flitige debattören Tomas Nilsson tar i dagens Länstidning förslags- och idéproduktionen till en ny nivå genom att i privat regi lansera ett mer komplett förslag till områdets utveckling. Jag har inte analyserat hans förslag ännu, men att döma av LTs reportage innehåller det många idéer som Tomas tidigare lanserat i debattartiklar och som jag kommenterat tidigare här på Marenbloggen.
Säkerligen innehåller Tomas förslag många bra moment och uppslag som kommer utgöra input i framtagandet av ett kommande tredje förslag under hösten. För det är ju precis detta som medboragdialogen handlar om, att samla in synpunkter och förslag för att kunna gå vidare.
Länstidningen sidan 4 och Länstidningen sidan 5.
onsdag 20 juni 2007
Telgetok siktar men missar målet
Ivan Eriksson titulerar sig äkta Telgetok i en insändare i dagens Länstidning. Stillsamt frågar jag mig om man ska ta inlägg från någon med den titeln på allvar? Kanske är hans titel ett försök att vara ironisk eftersom Eriksson i sin insändare ondgör sig över min titel.
Hur som helst, Eriksson påstår att jag och Koncerndirektören Kjell Hasslert skulle ha sagt att kommunens Marenförslag kommer att slå knock på Skärholmens centrum. Det har Eriksson uppfattat fullständigt tokigt. Vi har istället upprepade gånger poängterat att;
A) Södertälje stadskärna aldrig kan konkurrera med Skärholmen på deras villkor. De kommer alltid ha fler butiker och fler p-platser. Dessutom står det färdigt i sin nya skepnad redan hösten 2008.
B) Vår stadskärna ska konkurrera med det vi kan bli unika på, nämligen en mix av mötesplatser, bostäder, butiker, nöjen och kultur. Allt placerat kring vatten, med integrerade parker och vackra promenadstråk. Det blir en helt annan upplevelse som kommer tilltala många, inte bara Södertäljebor utan också alla som idag reser förbi vår stad på väg norr ut.
Därmed är inte sagt att Skärholmen inte har sitt berättigande, men de har det på sitt sätt.
PS
Att ”slå knock” är en boxningsterm som innebär att gå till frontalangrepp och sätta motståndaren helt ur spel. Att försöka ”slå knock” på Skärholmen Centrum vore både lönlöst och dumdristigt. Inte ens en Telgetok skulle göra något så tokigt.
tisdag 19 juni 2007
50 personer från allmänheten
Igår kväll hölls det första Marenmötet som var öppet för allmänheten. Tillsammans med Kjell Hasslert och Ann-Charlotte Gjöthlén körde jag exakt samma presentation av förslaget som vi redan gjort 19-20 gånger tidigare för politiska partier och intressegrupper av olika slag.
Det blev ett intensivt möte med c:a 50 deltagare. Vi fick många bra frågor och synpunkter. De närvarande var påfallande väl pålästa vilket är glädjande. Åsikterna föreföll spänna över hela fältet, från helt positiva till helt emot. Däremellan ett antal som verkade vara för en utveckling, men hade mer eller mindre starka åsikter om enskilda detaljer i kommunens förslag.
Samtidigt är det ibland knepigt att läsa av vad folk tycker i en sådan här diversifierad grupp. Det blir lätt så att kritikerna ställer sina frågor i plenum, medan de positiva kommer fram till mötesledaren när mötet är slut och säger sin uppfattning. Och flertalet säger ingenting.
Nästa möte äger rum på torsdag 28 juni.
Det blev ett intensivt möte med c:a 50 deltagare. Vi fick många bra frågor och synpunkter. De närvarande var påfallande väl pålästa vilket är glädjande. Åsikterna föreföll spänna över hela fältet, från helt positiva till helt emot. Däremellan ett antal som verkade vara för en utveckling, men hade mer eller mindre starka åsikter om enskilda detaljer i kommunens förslag.
Samtidigt är det ibland knepigt att läsa av vad folk tycker i en sådan här diversifierad grupp. Det blir lätt så att kritikerna ställer sina frågor i plenum, medan de positiva kommer fram till mötesledaren när mötet är slut och säger sin uppfattning. Och flertalet säger ingenting.
Nästa möte äger rum på torsdag 28 juni.
måndag 18 juni 2007
Maren 16:e juni
16:e juni var dagen då Telgekoncernen bjöd Södertäljeborna på en mängd arrangemang i stadskärnan. Dansuppvisningen med Mailn och David Watson på Marenplan drog stor publik. Uppskattningsvis 800 personer tittate och njöt av solen.
Många inlägg från samma debattör
Debattören Tomas Nilsson lägger i dagens Länstidning sitt femte inlägg i Marendebatten. Han ställer denna gång frågor som jag ska försöka besvara här.
Varför åsidosätter kommunstyrelsens kommunala handläggning det skattefinansierade samhällsbyggnadskontoret genom att bedriva verksamhet i det kommunala bolaget Telge? Det gör inte kommunstyrelsen. Det liggande förslaget är utvecklat av flera arbetsgrupper varav det stora flertalet kom från Samhällsbyggnadskontoret/kommunen och två personer från Telge.
Vilken extern exploatör vill bygga 1700 parkeringsplatser? P-platser och annan infrastruktur som vägar, broar, parker och torg bekostas av de intäkter som kommunen får genom att sälja byggrätter. Det är ett vedertaget sätt för kommuner att finansiera byggnad av sådant som normalt inte kan bära sina egna kostnader, som t.ex. parkeringsplatser.
Vad säger handlarna i de fyra andra [externa] köpcentren om att politiskt styra handeln till centrum? Det finns säkert handlare och fastighetsägare i de aktuella områdena som gärna ser att centrumhandeln får stå tillbaka, det ligger sannolikt i deras eget intresse. En intressantare fråga är vad som händer med stadskärnan om den inte utvecklas. Att inte utvecklas är att gå bakåt brukar man säga. Slutar vi utveckla stadskärnan, som ju redan är sliten och ganska omodern, kommer den att stagnera. I praktiken leder det till att butiker flyttar eller lägger ned. Det leder lätt till en elakartad spiral där färre invånare tycker sig få förväntat utbud och service i stadskärnan och därför vänder sig någon annanstans. Vilket i sin tur leder till mindre kundunderlag för övriga.
I praktiken är det samma svar på Nilssons fråga om det inte vore bättre att få fler näringar och offentlig verksamhet till Hovsjö och Ronna istället. Att rusta Ronna och Hovsjö kan aldrig rädda stadskärnan från stagnation. Det handlar inte om antingen eller. Vi måste göra både och. Det är för övrigt därför kommunen och Telge Hovsjö nu satsar mycket aktivt på att revitalisera Hovsjöområdet. Fler områden lär följa. Så också stadskärnan.
Nu ska jag iväg till första öppna informtionsmötet om Maren. Jag antar att Tomas Nilsson sitter i publiken.
Varför åsidosätter kommunstyrelsens kommunala handläggning det skattefinansierade samhällsbyggnadskontoret genom att bedriva verksamhet i det kommunala bolaget Telge? Det gör inte kommunstyrelsen. Det liggande förslaget är utvecklat av flera arbetsgrupper varav det stora flertalet kom från Samhällsbyggnadskontoret/kommunen och två personer från Telge.
Vilken extern exploatör vill bygga 1700 parkeringsplatser? P-platser och annan infrastruktur som vägar, broar, parker och torg bekostas av de intäkter som kommunen får genom att sälja byggrätter. Det är ett vedertaget sätt för kommuner att finansiera byggnad av sådant som normalt inte kan bära sina egna kostnader, som t.ex. parkeringsplatser.
Vad säger handlarna i de fyra andra [externa] köpcentren om att politiskt styra handeln till centrum? Det finns säkert handlare och fastighetsägare i de aktuella områdena som gärna ser att centrumhandeln får stå tillbaka, det ligger sannolikt i deras eget intresse. En intressantare fråga är vad som händer med stadskärnan om den inte utvecklas. Att inte utvecklas är att gå bakåt brukar man säga. Slutar vi utveckla stadskärnan, som ju redan är sliten och ganska omodern, kommer den att stagnera. I praktiken leder det till att butiker flyttar eller lägger ned. Det leder lätt till en elakartad spiral där färre invånare tycker sig få förväntat utbud och service i stadskärnan och därför vänder sig någon annanstans. Vilket i sin tur leder till mindre kundunderlag för övriga.
I praktiken är det samma svar på Nilssons fråga om det inte vore bättre att få fler näringar och offentlig verksamhet till Hovsjö och Ronna istället. Att rusta Ronna och Hovsjö kan aldrig rädda stadskärnan från stagnation. Det handlar inte om antingen eller. Vi måste göra både och. Det är för övrigt därför kommunen och Telge Hovsjö nu satsar mycket aktivt på att revitalisera Hovsjöområdet. Fler områden lär följa. Så också stadskärnan.
Nu ska jag iväg till första öppna informtionsmötet om Maren. Jag antar att Tomas Nilsson sitter i publiken.
En allvarlig anklagelse
Skendemokrati och manipulation finns kvar i reviderat Marenprojekt. Denna allvarliga anklagelse framförs i en debattartikel av herrar Peder Edström, Bengt Ringqvist och Bengt Sjögren på debattplats i dagens Länstidning. Grunden för anklagelsen är den enkät som ingår i medborgardialogen och som debattörerna anser vara riggad. Innan du nagelfar deras argumentation tycker jag du bör reflektera över huvudanklagelsen om skendemokrati. Den är nämligen ett slag i luften.
I Sverige har vi som bekant ett styrskick som bygger på representativ demokrati, dvs våra gemensamma angelägenheter på lokal- och riksnivå styrs av personer som väljs i demokratiska val. Kandidater i dessa val har dessutom normalt valts ut genom slutna omröstningar bland medlemmar i respektive parti. En sorts dubbel demokrati alltså.
Det verkar ha gått Edström, Ringqvist och Sjögren förbi att nu liggande förslag är framtaget på uppdrag av Kommunstyrelsen och att Kommunstyrelsen i sin tur agerar på uppdrag av Kommunfullmäktige. Bägge dessa församlingar består till 100% av folkvalda representanter, dvs personer som herrarna själv valt för att representera sig.
En enhällig Kommunstyrelse ställde sig den 27:e april bakom att förslaget är tillräckligt bra för att diskutera med allmänheten. Notera orden tillräckligt bra för att diskutera. Det står inte genomföra. Målet är att samla in synpunkter och idéer s så att ett nytt utvecklat förslag kan tas fram. Det nu pågående rådslaget är något som Kommunstyrelsen genomför utöver en eventuellt kommande detaljplaneprocess. Den senare är ju lagreglerad och innebär att allmänhet och sakägare har långtgående möjligheter att göra sin röst hörd. Vari ligger det odemokratiska i att innan dess låta medborgare komma till tals en extra gång?
Jag har inga problem med att debattörerna inte gillar förslaget. De har all rätt att tycka och skriva vad de vill. Men jag tycker det är tråkigt att de försöker hävda att det är en skendemokrati när folkvalda representanter inte tycker som debattörerna i sakfrågan.
I Sverige har vi som bekant ett styrskick som bygger på representativ demokrati, dvs våra gemensamma angelägenheter på lokal- och riksnivå styrs av personer som väljs i demokratiska val. Kandidater i dessa val har dessutom normalt valts ut genom slutna omröstningar bland medlemmar i respektive parti. En sorts dubbel demokrati alltså.
Det verkar ha gått Edström, Ringqvist och Sjögren förbi att nu liggande förslag är framtaget på uppdrag av Kommunstyrelsen och att Kommunstyrelsen i sin tur agerar på uppdrag av Kommunfullmäktige. Bägge dessa församlingar består till 100% av folkvalda representanter, dvs personer som herrarna själv valt för att representera sig.
En enhällig Kommunstyrelse ställde sig den 27:e april bakom att förslaget är tillräckligt bra för att diskutera med allmänheten. Notera orden tillräckligt bra för att diskutera. Det står inte genomföra. Målet är att samla in synpunkter och idéer s så att ett nytt utvecklat förslag kan tas fram. Det nu pågående rådslaget är något som Kommunstyrelsen genomför utöver en eventuellt kommande detaljplaneprocess. Den senare är ju lagreglerad och innebär att allmänhet och sakägare har långtgående möjligheter att göra sin röst hörd. Vari ligger det odemokratiska i att innan dess låta medborgare komma till tals en extra gång?
Jag har inga problem med att debattörerna inte gillar förslaget. De har all rätt att tycka och skriva vad de vill. Men jag tycker det är tråkigt att de försöker hävda att det är en skendemokrati när folkvalda representanter inte tycker som debattörerna i sakfrågan.
fredag 15 juni 2007
Möt mig vid Maren på lördag
Lördagen 16 juni är det Telgedagen, ett stort arrangemnang för Södertäljeborna ordnat av Telgekoncernens bolag.
Jag kommer att finnas på plats i Bolagstälten vid Marenplan under större delen av dagen från 09:00 till 15:00. Sök gärna upp mig och fråga och diskutera om Maren.
Hela programmet för Telgedagen finns här.
Jag kommer att finnas på plats i Bolagstälten vid Marenplan under större delen av dagen från 09:00 till 15:00. Sök gärna upp mig och fråga och diskutera om Maren.
Hela programmet för Telgedagen finns här.
torsdag 14 juni 2007
Öppet möte om Marens utveckling
Södertälje kommun bjuder in allmänheten till öppna informationsmöten om utvecklingen av Maren Måndagen 18 juni och torsdag 28 juni.
Syftet med mötena är att informera och att samla in synpunkter på förslaget och nya idéer.
Presentationen leds av koncerndirektör Kjell Hasslert, stadsbyggnadschef Lotta Lindstam,
näringslivschef Ann-Charlotte Gjöthlén och undertecknad.
Mötena äger rum på Tom Tits Experiment, Storgatan 33. Från 18:00 bjuder vi på fika och smörgås. 18:30 – 19:15 presenteras förslaget följt av frågestund.
Antalet platser är begränsat. Anmälan görs via telefon till Telge AB, telefon 08- 553 220 00 (07:30-17:00) eller via e-post.
Jag ser fram emot att träffa dig i verkliga livet och inte bara på nätet!
Syftet med mötena är att informera och att samla in synpunkter på förslaget och nya idéer.
Presentationen leds av koncerndirektör Kjell Hasslert, stadsbyggnadschef Lotta Lindstam,
näringslivschef Ann-Charlotte Gjöthlén och undertecknad.
Mötena äger rum på Tom Tits Experiment, Storgatan 33. Från 18:00 bjuder vi på fika och smörgås. 18:30 – 19:15 presenteras förslaget följt av frågestund.
Antalet platser är begränsat. Anmälan görs via telefon till Telge AB, telefon 08- 553 220 00 (07:30-17:00) eller via e-post.
Jag ser fram emot att träffa dig i verkliga livet och inte bara på nätet!
måndag 11 juni 2007
Parkeringslösningar
Parkeringsplatser engagerar. På alla möten om Maren jag deltar i väcks frågan om p-platser. Kanske är det inte så konstigt eftersom många tycker att det redan är stor brist på parkeringsplatser i stan.
Idag tar Länstidningen upp frågan på nyhetsplats. Det för övrigt LTs första redaktionella nedslag i Marens utveckling sedan förslaget presenterades för 20 dagar sedan.
Några fakta i frågan:
Ovan visas en planskiss där parkeringsplatserna är utritade. Klicka på bilden för att förstora.
I förslaget till utveckling av Marenområdet ingår c:a 1 700 P-platser fördelade på tre olika platser. Huvuddelen (1400+) är tänkt att ligga under Marentorget och butikerna i form av ett trevånings parkeringsgarage. Det servar dels butikerna och dels bostäderna ovanför de två ostligaste husen vid Maren. Resten finns i tvåvåningsgarage under bebyggelsen på Slussholmen och utefter vägen bort mot gästhamnen.
För lägenheterna har vi kalkylerat med i snitt 1 bil/lägenhet vilket är normalt i sådana sammanhang. P-platser för besökare är dimensionerad i förhållande till totala butiks- och restaurangytan i området.
Med den kalkylen som grund kommer de 1700 p-platserna att räcka för det p-platsbehov som Marenutvecklingen själv ger upphov till. Det blir till och med platser över. Det vore dock att lova för mycket att påstå att p-platserna i Marenområdet är lösningen på Södertälje stadskärnas parkeringsbrist. Den bristen måste lösas på annat sätt och är lika aktuell oavsett om utvecklingsplanerna för Maren blir av eller inte.
Jag får också ofta frågan om det inte är dyrt att bygga P-garage. Självklart är det billigare att bygga markparkering, men det förutsätter stora ytor som inte finns i Södertäljes stadskärna. Parkeringshus vore en medelväg. Men att bygga parkeringshus på stadsytor som annars skulle kunna bli butiks- eller bostadsyta, eller rent av parkmark, är inte speciellt attraktivt.
söndag 10 juni 2007
Lågvattenmärke i debatten
På debattplats i Länstidningen avlossar Lars Johansson en rejäl bredsida mot kommunens förslag till utveckling av Marenområdet. Till skillnad mot andra debattartiklar med kritisk vinkel innehåller den här inga konstruktiva motförslag eller idéer. Den är också så fullt av nedsättande formuleringar att det egentligen borde förbigås med tystnad. Men eftersom den innehåller betydande sakfel vill jag ändå kommentera just dessa.
Johansson påstår t.ex att förslaget innehåller en tunnel under kanalen. Det finns inget nämnt om en tunnel i förslaget. I själva verket är det den alternativa vägsträckningen förbi slussen som han syftar på. För att skilja de två vägalternativen åt är den ena streckad vilket också framgår av textmaterial och enkätfrågor.
Johansson har räknat fel när det gäller bostäder på Slussholmen. Av oklara skäl säger han att 400 lägenheter ska byggas där. Av det drar han slutsatsen att de sex husen måste bli uppåt 10 våningar höga. I själva verket rör dig sig om 180 lägenheter. Antalet våningar per hus varierar i förslaget från fyra våningar för det lägsta till elva för det högsta (det sk. punkthuset).
Johansson påstår också att projektgruppen försöker vilseleda allmänheten genom att rita in segelbåtar i Marenskissen och han hävdar att sådana historiskt aldrig funnits i Maren. På den senare punkten har han såvitt jag kan förstå fel. Och även om han har rätt, vad är det som är vilseledande med att föreslå båtar i Maren i en framtid?
Slutligen påstår Johansson att enkäten i medborgardialogen syftar till att manipulera allmänheten eftersom den innehåller svarsalternativ som "bra" och "mycket bra". Han undviker nogsamt att nämna att alla frågor också har svarsalternativ som "mycket dåligt" och "ganska dåligt". Kritiska respondenter har alltså lika stor möjlighet att uttrycka sin inställning som dem som gillar föreslaget.
Johansson påstår t.ex att förslaget innehåller en tunnel under kanalen. Det finns inget nämnt om en tunnel i förslaget. I själva verket är det den alternativa vägsträckningen förbi slussen som han syftar på. För att skilja de två vägalternativen åt är den ena streckad vilket också framgår av textmaterial och enkätfrågor.
Johansson har räknat fel när det gäller bostäder på Slussholmen. Av oklara skäl säger han att 400 lägenheter ska byggas där. Av det drar han slutsatsen att de sex husen måste bli uppåt 10 våningar höga. I själva verket rör dig sig om 180 lägenheter. Antalet våningar per hus varierar i förslaget från fyra våningar för det lägsta till elva för det högsta (det sk. punkthuset).
Johansson påstår också att projektgruppen försöker vilseleda allmänheten genom att rita in segelbåtar i Marenskissen och han hävdar att sådana historiskt aldrig funnits i Maren. På den senare punkten har han såvitt jag kan förstå fel. Och även om han har rätt, vad är det som är vilseledande med att föreslå båtar i Maren i en framtid?
Slutligen påstår Johansson att enkäten i medborgardialogen syftar till att manipulera allmänheten eftersom den innehåller svarsalternativ som "bra" och "mycket bra". Han undviker nogsamt att nämna att alla frågor också har svarsalternativ som "mycket dåligt" och "ganska dåligt". Kritiska respondenter har alltså lika stor möjlighet att uttrycka sin inställning som dem som gillar föreslaget.
Skräp fyller Maren
Roger Hammarström kommenterar i en insändare i LT att Maren börjar fyllas igen. Han syftar på mängden skräp som hamnar i vattnet. Han har helt rätt. Det är skräpigt i Maren. Det är självklart tråkigt att det fortfarande finns människor som tror att vatten och allmänna platser är en soptipp i dessa tider av ökad miljövetenhet.
Hammarström passar också på att kritisera förslagets placering av garage. Enligt Hammarström är det en vansinnig idé att placera ett garage så att det kommer ligga under vattenytan till Maren.
Om Hammarström är intresserad kanske det vore läge på att uppdatera sig på modern byggteknik och studera t.ex. Sundstorgsgaraget i Helsingborg. Eller varför inte garagen i Norra Hamnen i samma stad? De byggdes visserligen bara för c:a 6-7 år sedan men än har ingen drunknat i de garagen!
Hammarström passar också på att kritisera förslagets placering av garage. Enligt Hammarström är det en vansinnig idé att placera ett garage så att det kommer ligga under vattenytan till Maren.
Om Hammarström är intresserad kanske det vore läge på att uppdatera sig på modern byggteknik och studera t.ex. Sundstorgsgaraget i Helsingborg. Eller varför inte garagen i Norra Hamnen i samma stad? De byggdes visserligen bara för c:a 6-7 år sedan men än har ingen drunknat i de garagen!
fredag 8 juni 2007
Jämför inte med Skärholmen eller Västerås
Lennart Anglemar skriver på debattplats i Södertälje Posten att han välkomnar kommunens initiativ till upprustning av Marenområdet. Samtidigt varnar han för något han kallar kommersiell överetablering.
Anglemar skriver att vi inte ska försöka konkurrera med stora bostads- och butikskoncentrationer i södra delen av länet. Det framgår inte exakt vad han avser men det är väl troligt att det är Skärholmen, Hammarby sjöstad, Farsta, Nacka och Sickla han syftar på.
Han har naturligtvis helt rätt! Istället ska vi bygga så stort som vi har behov av och utnyttja vår egenart. Det är ju precis det som kommunens förslag går ut på.
Frågan är om inte Anglemar tagit miste på skalan i förslaget en smula. Den utveckling av butiker och restauranger i Marenområdet som föreslås är bara en bråkdel av den som nu genomförs i t.ex. Skärholmen, Farsta och Nacka. Antalet bostäder i förslaget (500 st) går inte att jämföra med de 1000 nya lägenheter som byggs varje år (!) i Hammarby sjöstad. Faktum är att det till och med är färre än de sjönära bostäder som planeras eller byggs i t.ex. Västerås, Strängnäs och Eskilstuna.
Det som få städer kan matcha är emellertid en centrummiljö med vatten, kanal, mötesplatser, butiker och bostäder, allt på ett och samma ställe. Där har vi vår unikitet. Den ska vi utnyttja.
Not: Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar i digital form. Jag kan därför inte länka till reportaget. Av upphovsrättsskäl är jag också förhindrad att ge dig en skannad kopia av artikeln. Vill du ha en kopia kontakta SP direkt
Anglemar skriver att vi inte ska försöka konkurrera med stora bostads- och butikskoncentrationer i södra delen av länet. Det framgår inte exakt vad han avser men det är väl troligt att det är Skärholmen, Hammarby sjöstad, Farsta, Nacka och Sickla han syftar på.
Han har naturligtvis helt rätt! Istället ska vi bygga så stort som vi har behov av och utnyttja vår egenart. Det är ju precis det som kommunens förslag går ut på.
Frågan är om inte Anglemar tagit miste på skalan i förslaget en smula. Den utveckling av butiker och restauranger i Marenområdet som föreslås är bara en bråkdel av den som nu genomförs i t.ex. Skärholmen, Farsta och Nacka. Antalet bostäder i förslaget (500 st) går inte att jämföra med de 1000 nya lägenheter som byggs varje år (!) i Hammarby sjöstad. Faktum är att det till och med är färre än de sjönära bostäder som planeras eller byggs i t.ex. Västerås, Strängnäs och Eskilstuna.
Det som få städer kan matcha är emellertid en centrummiljö med vatten, kanal, mötesplatser, butiker och bostäder, allt på ett och samma ställe. Där har vi vår unikitet. Den ska vi utnyttja.
Not: Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar i digital form. Jag kan därför inte länka till reportaget. Av upphovsrättsskäl är jag också förhindrad att ge dig en skannad kopia av artikeln. Vill du ha en kopia kontakta SP direkt
Nytt ska möta gammalt
Idag tar en tung trojka inom kulturmiljö till orda i Södertälje Posten. De är museichefen Stefan Sundblad, stadsantikvarie Anna Sundquist och projektledaren för kulturmiljöprogrammet Södertälje (puh, vilken titel!) Emma Tibblin som på debattplats förespråkar att utvecklingen av Maren kopplas på ett klokt sätt till befintlig kulturmiljö.
De tre debattörerna är uppfriskande medvetna och öppna för att det faktiskt behövs och utveckling av stadskärnan. Det är bra, även om de inte gillar allt vi föreslår. På möten och debattsidor stöter jag då och då på nostalgiker som endera vill försöka ”backa bandet” och återskapa ett Södertälje anno dazumal, eller så vill de försöka konkurrera med småstadsidyller som Trosa, Mariefred och Sigtuna. Bägge varianterna är dömda att misslyckas eftersom sådana lösningar för det första aldrig skulle lösa de problem som ska lösas, och för det andra kan aldrig Södertälje bli en småstad. De här debattörerna är annorlunda och mer realsitiska.
Debattörerna föreslår bland annat att utnyttja de kulturhistoriska värden som redan finns och vill gärna utlysa en arkitekttävling. Bra förslag och säkerligen högaktuella i ett framtida nästa steg. Först måste kommunens politiker och invånarna bestämma huvudinriktning, vilket är också är syftet kommunens liggande förslag! Arkitekttävling har jag för övrigt tidigare kommenterat här på bloggen.
Not: Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar i digital form. Jag kan därför inte länka till reportaget. Av upphovsrättsskäl är jag också förhindrad att ge dig en skannad kopia av artikeln. Vill du ha en kopia kontakta SP direkt
De tre debattörerna är uppfriskande medvetna och öppna för att det faktiskt behövs och utveckling av stadskärnan. Det är bra, även om de inte gillar allt vi föreslår. På möten och debattsidor stöter jag då och då på nostalgiker som endera vill försöka ”backa bandet” och återskapa ett Södertälje anno dazumal, eller så vill de försöka konkurrera med småstadsidyller som Trosa, Mariefred och Sigtuna. Bägge varianterna är dömda att misslyckas eftersom sådana lösningar för det första aldrig skulle lösa de problem som ska lösas, och för det andra kan aldrig Södertälje bli en småstad. De här debattörerna är annorlunda och mer realsitiska.
Debattörerna föreslår bland annat att utnyttja de kulturhistoriska värden som redan finns och vill gärna utlysa en arkitekttävling. Bra förslag och säkerligen högaktuella i ett framtida nästa steg. Först måste kommunens politiker och invånarna bestämma huvudinriktning, vilket är också är syftet kommunens liggande förslag! Arkitekttävling har jag för övrigt tidigare kommenterat här på bloggen.
Not: Södertälje Posten publicerar inte sina artiklar i digital form. Jag kan därför inte länka till reportaget. Av upphovsrättsskäl är jag också förhindrad att ge dig en skannad kopia av artikeln. Vill du ha en kopia kontakta SP direkt
Miljlöprofil
Idag fick jag en fråga från Anna i Södertälje om det finns några tankar om att sätta en miljöprägel på det som skall byggas och jämförde med ambitionerna Stockholm hade för Hammarby sjöstad. Jag har fått liknande frågor på ett par av alla de presentationsmöten jag varit med på.
I projektgruppen har vi inte explicit diskuterat att ha en en utpräglad miljöprofil på förslaget. Däremot är jag övertygad om att alla byggen framöver måste att ha en betydligt mycket mer miljöinriktad profil. Det kommer vara standard. Inget annat kommer att accepteras av boende, politiker, myndigheter, mfl.
Däremot är jag tveksam till om det går att göra miljöprofilen till en unik poäng på det sätt som gjorts i Hammarby Sjöstad. De lade ju grunden för sin miljöprofil för 5-10 år sedan när det var ett unikt sätt att bygga och planera. Men vem vet, lyckas vi tajma utvecklingen av Maren med att ny miljöriktig teknik blir tillgänglig så är väl det värt att satsa på.
I projektgruppen har vi inte explicit diskuterat att ha en en utpräglad miljöprofil på förslaget. Däremot är jag övertygad om att alla byggen framöver måste att ha en betydligt mycket mer miljöinriktad profil. Det kommer vara standard. Inget annat kommer att accepteras av boende, politiker, myndigheter, mfl.
Däremot är jag tveksam till om det går att göra miljöprofilen till en unik poäng på det sätt som gjorts i Hammarby Sjöstad. De lade ju grunden för sin miljöprofil för 5-10 år sedan när det var ett unikt sätt att bygga och planera. Men vem vet, lyckas vi tajma utvecklingen av Maren med att ny miljöriktig teknik blir tillgänglig så är väl det värt att satsa på.
lördag 2 juni 2007
Maren 2:a juni
Lördag 2:a juni 14:26. 18 grader och solsken. Frisk vind, men från nordväst för ovanlighetens skull, gör att det ändå är många som vistas i området. Långt ifrån fullsatt, men trots allt många fler än annars. Notera gärna att den ofta kritiserade kiosken har flest besökare en sådan här dag!
Badorten Södertälje
Lördagens innehåller ett debattinlägg och en insändare relaterad till Maren. Bernt Gustaf Sjödahl redogör i ett debattinlägg för möjligheterna att skapa det friluftsbad på Lotsuddens sydspets som ingå som en idé i kommunens Marenförslag.Sjödahl har gått grundligt tillväga och har besökt Stockholm Vatten för att få en inblick i hur de löst möjligheterna att bada i t.ex. Rålambshovsparken mitt i Stockholm. Hans slutsats är att det ur miljö- och vattenkvalitetsynpunkt inte finns några hinder för att bad vid Lotsudden, självklart efter motsvarande analyser och åtgärder som Stockholm gjort.
Lågfrekvent buller
Sven Erik Rönnby har skrivit en insändare där han ifrågasätter om inte lågfrekvent buller från fartygstrafiken på kanalen kan hindra bostadbyggande vid Maren på det sätt som skett i kvarteret Lampan vid Snäckviken.
Inom ramen för projektet har vi låtit göra oberoende preliminära miljö- och säkerhetsgranskning, bla med tanke på sjöfarten. Enligt de analyserna föreligger inga hinder för byggnation, men byggteknik, isolering mm anpassas naturligtvis efter de yttre förhållandena.
(Det kan också vara värt att konstatera att bebyggelsen vid Hansta strand invid kanalen uppenbarligen gått att genomföra trots närheten till farleden. Vidare finns det andra skäl till att kvarteret Lampan inte blivit bebyggd ännu, t.ex. ändrade finansieringsregler).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
